Resan mot den omdefinierade skolan

Umeå universitet
Centrum för skolledarutveckling
Rektorsprogrammet, Kurs 3

Resan mot den omdefinierade skolan – Pedagogiken i fokus i en digital miljö
Strategier för verksamhetsutveckling och utveckling av lärandet på Magnarps skola, Ängelholms kommun 2011-2014

Fredrik Andersson RP 09:4
fredrik.andersson@engelholm.se
Innehållsförteckning

Introduktion……………………………………………………………………………………………2

Teoretisk modell……………..………………………………………………………………………2

Verksamhetens uppdrag, mål och styrdokument……….………………………….…..5

Forskning och litteratur…………………………………………………………………………..7

Nulägesanalys av verksamheten ur ett organisationsperspektiv………………….10

Mål och vision………………………………………………………………………………………..12

Strategier……………………………………………………………………………………………….13

Analys och slutsatser……………………………………………………………………….……..18

Referenslista……………………………………………………………………………………………….19

Introduktion

Magnarps skola är en kommunal F-9 skola belägen i det nordvästra hörnet av Ängelholms kommun. Måluppfyllelsen har de senaste tre åren varit mycket god och alla avgångs elever har under dessa år varit behöriga för gymnasiala studier. Meritvärdet har under dessa år legat på 220-230 vilket, enligt SALSA, ligger precis där det ska med tanke på skolans upptagningsområde, varken mer eller mindre. Med start hösten 2012 och två år framåt satsar Ängelholms kommun på utsättning av en dator per elev. Forskningen visar att måluppfyllelsen och utvecklingen av lärandet riskerar att minska om man endast sätter ut tekniken och inte vässar pedagogiken samt omdefinierar lärandet, det är detta faktum som är själva problemställningen i denna verksamhetsutvecklingsplan. I planen kommer det i de olika kapitlen bit för bit att visas på hur Magnarps skola tar sig an utmaningen med en dator per elev utan att utvecklingen av lärandet initialt minskar. Målsättningen är att den höga måluppfyllelsen bibehålls samtidigt som det livlånga lärandet fördjupas och anpassas till den digitala värld vi lever och verkar i – alltså resan mot den omdefinierade skolan!

Syftet med utvecklingsarbetet är att alla delaktiga får en fördjupad förståelse och kunskap kring de olika pedagogiska metoder som finns när man står på tröskeln inför en en dator per elev satsning. Mantrat är och förblir att det inte handlar om tekniken utan det är fokus på pedagogiken.

Kartläggningen av de olika utvecklingsområdena inom verksamheten vävs samman med den teoretiska modellen för att mynna ut i mål, vision och strategier. Verksamhetsutvecklingsplanen avslutas med analys och slutsatser.

Teoretisk modell

Det förutsätter att rektor i ett utvecklingsarbete för verksamheten har en bra överblick över de förutsättningar som påverkar och finns. För att driva verksamheten på ett processinriktat sätt mot en högre, eller i detta fall bibehållen, måluppfyllelse samt fortsatt utveckling av lärandet krävs det även att Rektor kan förhålla sig till och använda sig av dessa förutsättningar på ett för verksamheten bästa sätt. Hoy & Miskel (2007) förklarar sambanden i följande modell;

Hoy & Miskel (2007) menar att organisationsteori består av sammanhängande definitioner och begrepp som systematiskt beskriver och förklarar en organisations mönster av regelbundenhet. Ett öppet systemperspektiv kombinerar det naturliga systemperspektivet med det rationella systemperspektivet. Skolan är ett öppet socialt system som består av viktiga delsystem där utbildning och lärande är kärnan men där även strukturer, kulturen samt individerna ingår. Beteendet i organisationen är ett resultat av interaktion mellan dessa delar i en kontext av utbildning och lärande. Organisationen är dynamisk och komplex. Systemet har en formell struktur och är målstyrd men består av människor som har sina intressen, övertygelser och personliga behov som kan medföra att det uppstår konflikter i organisationen. Den orealistiska bilden av att en organisations beteende kunde vara isolerat från yttre påverkan var en reaktion på det öppna systemperspektivet. Resurser, politiska beslut och konkurren från omvärlden påverkar en organisations inre arbete. Det öppna sociala systemperspektivet påvisar inte enbart att omvärlden påverkar organisationen utan visar även på att man är beroende av den. En generell bild av en organisation som har ett öppet systemperspektiv är att det hämtar input från omvärlden, transformerar dem och sedan producerar resultat. Skolans input består exempelvis av pengar, elever och arbetskraft vilka tas med in i omvandlingsprocessen för att sedermera resultera i utbildade studenter. Utbildning och lärandeprocessen är den tekniska kärnan i skolans sociala system. Omvärlden ger organisationsteorin ytterligare en aspekt genom att den ger resurser men ger även systemet begränsningar och möjligheter. Hoy & Miskel (2007)

Modellen av skolan som ett öppet socialt system ger en begreppsmässig bas för analys av en organisation och för administrativ problemlösning. Alla sociala system har funktioner och aktiviteter som genererar en relativt stabil och fundamental bas. Då genomförandet av ett mål kräver gemensam ansträngning skapar ofta individen en organisation som utformas för att samordna aktiviteter och strukturera incitament för att andra ska följa dem och arbeta mot ett syfte. En sådan organisation som speciellt är etablerad för att uppnå speciella mål är en formell organisation. Hoy & Miskel (2007)

Skolan som ett öppet socialt system är en formell organisation. Alla delar och samspelet mellan dem inom systemet begränsas av viktiga krafter både från organisationens kärna och från omgivningen. En formell organisation måste lösa grundläggande anpassningsproblem, integration och måluppfyllelse om de ska lyckas och överleva. Hoy & Miskel (2007)

Strukturen i processen definieras i termer som formella byråkratiska förväntningar vilka är utformade och organiserade för att uppfylla organisationens mål. De byråkratiska förväntningarna definierar organisationens roll. Regler och rutiner finns för att guida vid beslutsfattande, öka organisationens rationalitet och arbetskraft som specialiserar sig på uppgifter. Strukturen förser organisationen med en formell auktoritet. Individen är nyckelpersonen i ett socialt system oberoende av sin position. Individen finns i systemet och har med sig sina individuella behov, övertygelser och kognitiva förståelse för vad arbetet innebär. Individen bidrar med kompetens och energi för att uppnå organisationens mål. Motivation för sitt arbete utgör den mest relevanta och viktigaste drivkraften för personer i en formell organisation. Individen söker efter att skapa en meningsfull och sammanhängande representation av deras arbete oavsett dess komplexitet. Hoy & Miskel (2007)

Kultur representerar en oskriven förståelse och känsla för organisationen och för de gemensamma värderingar som finns där. Kulturen ger organisationen dess unika och speciella identitet. Organisationen utvecklar sin egen unika kultur när personerna i organisationen delar värderingar, normer, övertygelser och tankar. Detta skapar en kultur i organisationen. Hoy & Miskel (2007)

I det formella systemet kan det finnas informella maktrelationer som växer fram för att motstå andra kontrollsystem. De är illegitima och syftar ofta till att gynna enskilda individer eller grupper. Formella system är splittrande och skapar konflikter mellan grupper, individer och mot organisationen i det stora hela. Hoy & Miskel (2007)

Kärnan i omvandlingsprocessen är utbildning och lärande som är den tekniska kärnan i skolan. Alla andra aktiviteter är sekundära. Hoy & Miskel (2007)

Omvärldsområdet menas med allting utanför organisationen som organisationens energikälla. Det förser organisationen med resurser, teknik, krav, värden och historik som alla ger möjligheter eller begränsningar i en organisations framtida handlingar och insatser. Hoy & Miskel (2007)

Verksamhetens uppdrag, mål och styrdokument

I målen för Rektorsprogrammet (2010) står det att läsa att rektor som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal har en central roll i genomförandet av det nationella utbildningsuppdraget. Det är även med utgångspunkt från dessa i samband med de av huvudmannens satta förutsättningar som rektor tillsammans med sin personal ska ge innehåll och struktur till skolarbetet.

Skollagen (2010:800) påvisar att rektor skall i det dagliga arbetet i skolan som rektor vara väl förtrogen med att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Målen för rektorsprogrammet (2010) belyser också att rektor ska vara väl förtrogen med både de generella som de lokala specifika förutsättningar som är grunden för den egna skolans arbete. Här finns det en utmaning för rektor att knyta ihop kraven från den lokala huvudmannen tillsammans med det nationella skoluppdraget. Det är av yttersta vikt att rektor förstår sin skolas och sin egen roll för att kunna sätta allting i en fungerande och lärutvecklande symbios.

Det förutsätter också att rektor kan överblicka, använda och utveckla de förutsättningar som råder och utveckla dessa så att goda pedagogiska processer kan bedrivas på skolan. I arbetet med lärare, elever och annan personal ska rektor se till att alla har en så djup kunskap som möjligt om målen vilket är en förutsättning för att rektors inre arbete på skolan för hög kvalitet både bibehålls och utvecklas. Målen för rektorsprogrammet (2010)

Under rektors ansvar kap 2.8 i Lgr 11 står det tydligt att personalen ska få den kompetensutveckling som behövs och krävs för att de skall kunna utföra sina uppgifter på ett professionellt sätt. Det går även att utläsa att rektor ansvarar för skolans arbetsformer utvecklas och arbetsmiljön utformas så att eleverna får tillgång till bland annat stöd för att själv kunna söka och utveckla kunskaper såsom genom exempelvis datorer eller andra digitala verktyg.

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Lgr 11 kap 1 s 9)

I Lgr 11 kap 2.7 står det att förstå att skolas bedömningssystem skall genomsyras av ett formativt förhållningssätt då exempelvis ett av målen för eleven är att utveckla förmågan att själv bedöma sina egna och andras resultat för att sedan kunna sätta in desamma i relation tillvarandra samt till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

Forskning och litteratur

Rektor ska som pedagogisk ledare stå i fören med arbetet att utveckla undervisningen. Att rektor ideligen tillsammans med sin personal utvecklar undervisningsprocesserna och kvalitetssäkra desamma krävs för att alla elever skall nå de resultat de enligt Skollagen (2010:800) har rätt till.

Larsson och Löwstedt (2011) använder sig av ett helt kapitel i sin bok Strategier och förändringsmyter om IT som strategi i skolutvecklingsprojekt. Från just detta kapitel går det bland annat att utläsa att satsningar på IT sedan mitten av 1990-talet varit en återkommande strategi för att utveckla den svenska skolan. Det organisatoriska lärandet är otroligt betydelsefullt i en förändringsprocess där IT är en stor faktor. Rent allmänt sätts en stor tilltro till att IT ska möjliggöra en mer individualiserad undervisning. Över tid har lärare såväl som elevers tilltro till IT ökat och så även andelen som anser sig ha stor nytta av IT i skolarbetet. Införande av IT leder dock inte självklart till utveckling av skolans arbete med eleverna även om det verkar finnas en stor tilltro till IT som förändringskraft. En slutsats är att lärarens pedagogiska arbete inte revolutionerats av införandet av IT i undervisningen, däremot kan elevers ökande engagemang för sitt lärande påvisas. Det framgår också att trots att skolor inom samma kommun fått exakt samma möjligheter så kan resultatet skilja sig markant. Mycket handlar om att resultaten exempelvis kan bero på utformningen av själva förändringsprocessen, det vill säga vilka föreställningar som finns om organisationen och tekniken samt hur aktörerna tänker kring densamma. En förutsättning för en god implementering i IT satsningar är att infrastrukturen finns där och fungerar men det som är direkt avgörande för att IT ska bli en positiv förändringskraft för hela skolan har inte enbart med tekniken att göra utan även med det sociala systemet en skola är uppbyggd på så som människors intresse och interaktionsmönster och det är när det gör det som lärandet och utveckling sker. Många gånger har IT satsningar haft stort fokus på kompetensutveckling för personalen vilket fortsatt är viktigt men Larsson o Löwstedt menar på att det erfarenhetsbaserade lärandet har stor betydelse för om och hur IT användningen kommer till stånd.

I många tidigare IT satsningar har ambitionen varit att någon enstaka lärare skulle spetsutbildas och sedan sprida denna kunskap till övriga skolan genom nätverkssamarbete och sedermera som en kollektiv uppgift för arbetslagen. Då organisationen oftast varit svag i dessa sammanhang och inte gett möjlighet för det kollaborativa lärandet och lärspridandet, alltså att det inte funnits någon tradition för ett systematiskt erfarenhetsutbyte så har dessa satsningar misslyckats. Det krävs således en lärande organisation som främjar det gemensamma kollaborativa lärandet för att en skola skall kunna ha förutsättningar för att ta sig an en IT satsning. Det har även visat sig att de skolor som lyckats skapa bra förutsättningar för en lärande organisation och ge möjligheter för det informella lärandet är också de som lyckats bäst med att implementera IT i lärarnas arbete med eleverna.

Det visar sig att det är skolor som redan har en lärandeorganisation som fortast och bäst tar till sig den nya tekniken. Deras slutsats är således att skolors förmåga att utvecklas och lära snarare är en förutsättning för, än ett resultat av, införandet av IT. Vill man därför förändra skolan genom IT satsningar kan fokus inte enbart ligga på tekniken utan siktet måste ställas in på villkoren för lärare att lära av och med varandra i ett kollaborativt lärande samt mot skolan som en lärande organisation. Det är skolor med bra förutsättningar för det kollaborativa lärandet för sin personal som fortast och bäst integrerar IT i sin verksamhet. Larsson och Löwstedt (2011)

Professor Scherp, Karlstads universitet, förläste hösten 2011 på skoledarkonferens på Tylösand, Halmstad om sina tankar, funderingar och forskning kring rektors pedagogiska ledarskap. Han pratade om metoder om utvecklingsorganisation kontra arbetsorganisation som ett diametralt alternativ till övriga forskare syn på saken.

I skolverkets lägesbedömning 2011 del 2 angående rektors pedagogiska uppdrag o ledarskap framgår det att det pedagogiska ledarskapet inte alltid prioriteras eftersom rektors många andra uppgifter upptar tiden. Det förutsätts, enligt Skolverket, att rektor kontinuerligt analyserar och behovsinventerar verksamheten för att nå en framgångsrik pedagogisk verksamhet

Rektor är den person som har ansvaret för att leda verksamheten och att ständigt utveckla och förbättra densamma. Att skapa en tydlig strategi i ett fullständigt integrerat skolklimat ger bäst resultat. Höög & Johansson (2010)

Ledarskapet är en ytterst viktig pusselbit i processen av implementeringen av en dator per elev vilket både forskningen och erfarenheterna av de kommuner som redan är inne i en dator per elev satsningar visar. Vissa menar på att det hela bygger på tre faktorer, nämligen ledarskap, ledarskap och ledarskap.

Larsson o Löwstedt (2010) motsätter sig dock ovanstående faktum och menar på att det hela är en förändringsmyt. De menar att det inte exakt går att sätta fingret på vilket som är det bästa ledarskapet då ledningens framgångsfaktorer till stor del beror på vilken situationen och förhållandena är samt att varje enhet har sin kultur och sitt behov av sitt individuella och unika ledarskap.

För att nå en pedagogisk utveckling krävs det att en pedagogisk ledare skall vara pådrivande och utmana pedagogerna. I ett organisatoriskt ledarskap ska rektor vara lika mycket pedagogisk som administrativ ledare. Larsson o Löwstedt (2010)

I två tredjedelar av Sveriges kommuner pågår det i skrivande stund 1:1 projekt av olika dignitet. Vissa kommuner satsar stort och köper in surfplattor och lap tops till alla barn och elever inom förskolan och skolan medan andra tar det lite lugnare och initialt prövar några få pilotskolor.

I kölvattnet av ovanstående faktum och dessa stora investeringar ställs frågorna om det verkligen är vettiga satsningar. Nedan följer några argument för IT satsningarna i den svenska skolan;

Det absolut vanligaste argumentet är att skolan skall hänga med i utvecklingen och att skolan måste förbereda eleverna för det digitaliserade samhället vi lever idag och kommer verka i framöver. Detta stöds även i internationell forskning i form av Bebell, D. (2005).

Ett annat argument till att skolan skall förse eleverna med en personlig dator är att man vill minska eller rent av utrota den digitala klyftan mellan de som kan använda datorn eller det digitala verktyget som ett redskap för lärande och de som inte kan. Skolan har här, precis som denna verksamhetsutvecklingsplan försöker påvisa, en mycket viktig uppgift i att bygga denna bro så att alla får dessa kunskaper. Forskningen och det entreprenöriella förhållningssättet stöder denna tes. Viktigt i sammanhanget är här att prata kring de som föds i dag är infödda in i den digitala världen medan de flesta vuxna mer kan ses som invandrare i den digitala världen.

Ytterligare ett argument och det enligt mig viktigaste handlar om kunskaper. Skolans främsta uppgift är att fungera som en plats där alla elever får en möjlighet att lära sig så mycket som möjligt och kunna utvecklas så långt det går efter sin egen förmåga. Här är forskningen lite mer tudelad men Bebell och Kay (2010) visar på signifikant förbättrade resultat med en dator per elev. Däremot finns det även annan forskning som är mer restriktiv med att peka på att en dator per elev som ett säkert sätt att förbättra elevernas kunskapsinhämtande och i förlängningen betyg. Värt att nämna i sammanhanget är också att Myndigheten för skolutvecklingen belyser att en dator per elev ger betydligt bättre förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd.

Sammantaget är det som så att även i denna fråga är pedagogen den viktigaste faktorn för ett fortsatt framgångsrikt kunskapsinhämtande och lärande i klassrummet och för den enskilde eleven. Skall pedagogerna ha en möjlighet till att leva upp till dessa nya krav krävs ett bra pedagogiskt ledarskap samt rätt, bra, kvalitetsgranskad och individanpassad fortbildning, annars visar de evidensbaserade studierna från de kommuner som enbart satt ut tekniken och inte tänkt på pedagogiken, att det då finns en överhängande risk för minskad måluppfyllelse och sämre kunskapsinhämtade och lärande, åtminstone initialt.

Nulägesanalys av verksamheten ur ett organisationsperspektiv

På Magnarps skola går det 300 elever uppdelade i tre stadier om ca 100 elever i varje. På lågstadiet är det klasslärare system medan det från år 4 så är det ämneslärare som gäller, allt för att kunna möta upp de reformer som sedan sommaren 2011 gäller. Det finns fyra arbetslag på Magnarps skola, ett per stadie med ca fem pedagoger samt en specialpedagog i varje samt ett praktiskt estetiskt arbetslag som arbetar på alla stadierna. Totalt ca 23 pedagogtjänster. Sedan läsårsstart 2010 har Magnarps skola ett system där målsättningen är att pedagogerna har så mycket gemensam tid som möjligt med varandra, allt för det kollaborativa lärandet. På högstadiet är det fullt utbyggt med långa undervisningspass vilket har fått stor effekt både bland elever och pedagoger samtidigt som det är en bra grundförutsättning för det entreprenöriella och formativa förhållningssättet. Övriga stadier är på väg dit men har stoppats av bland annat deltidstjänster och dylikt. Det finns en tydlig strävan att hela skolan skall nå den fullt utbyggda entreprenöriella och formativa strukturen med mycket gemensam tid, både för elever och pedagoger. Högstadiet har nu ca 17,5 timmar per vecka elevundervisning samtidigt som hela arbetslaget har möjlighet att använda ca 17,5 timmar arbetsplatsförlagd tid gemensamt och samtidigt vilket genererar enorma möjligheter för bibehållen hög måluppfyllelse samt förbättringar i kunskapsinhämtandet och utvecklingen av lärandet. Magnarps skola har också gemensamma raster som även det genererar möjligheter för det kollaborativa lärandet. Enligt de enkäter och undersökningar som görs varje termin så anser över 95% av eleverna att studieron blivit bättre och stressen minskat signifikant, alltså helt enligt riktlinjerna i Skollagen (2010:800) kapitel 5 Trygghet och studiero. Även Höög & Johansson (2010) styrker mycket i resonemanget ovan i sin epilog i Struktur, kultur och ledarskap.

Det finns såklart inte enbart styrkor i organisationen utan även svagheter och förbättringsområden vilka kan relateras och förklaras med Hoy & Miskel (2007). Enligt de analyser som gjorts finns knappt det numera inskrivna i läroplanen formativa förhållningssättet på Magnarps skola. Trots de goda möjligheterna att utöva ett entreprenöriellt förhållningssätt, vilket tydligt påvisats i studie från rektorsprogrammet kurs 2, så har tiden utvisat att även detta är ett stort förbättringsområde då samarbetet och det entreprenöriella lärandet inte slagit rot ännu. Vad gällande det formativa förhållningssättet så finns det ett stort behov av förbättring på detta område på Magnarps skola vilket inte minst sättet att skriva skriftliga omdömen påvisar. Dessa skall vara skriva på ett formativt sätt och det kan klart konstateras att så icke är fallet idag. Även bedömmar kompetensen kan bli mycket bättre samt den ständiga och tydliga feedback som Hattie belyser i metastudien Visible learning (2009) som signifikant betydelsefull för lärandet i stort sett är obefintlig på Magnarps skola och här kan vi verkligen tala om en svaghet och ett fundamentalt förbättrings och utvecklingsområde. Till hösten 2012 kommer tre årskurser att få en dator per elev och även IT biten är ett förbättringsområde rent generellt på Magnarps skola.

Mål och vision

I resan mot den omdefinierade skolan, som är visionen, handlar det som sagt inte om tekniken utan pedagogiken och efter genomförda analyser och kartläggningar har det framkommit under tre och ett halvt år att det måste till en rejäl uppryckning och implementering av det formativa och entreprenöriella förhållningssättet samtidigt som en dator per elev introduceras. I det stora hela hör det ihop och det gäller som sagt att inte springa på för många bollar och enligt mitt sätt att se det hela på är detta en och samma boll.

Under implementeringen av Lgr11 som Magnarps skola påbörjade våren 2010 så trodde rektor i sin naivitet och enfald att så länge gemensam tid och gott om densamma finns så kommer det hela att lösa sig per automatik men så blev icke fallet. Det krävs sammanhangsmarkeringar för varje gång som man vill ha ut någonting av en delprocess och numer så är det leveranstvång efter varje möte och processtillfälle som gäller.

Under resan uppkom det också att det formativa förhållningssättet och den formativa bedömningen inte alls fanns eller åtminstone inte till den del rektor trodde, önskade sig och som styrdokumeneten är tydliga med. I och med Lgr11 förtydligades kravet både på det entreprenöriella som det formativa förhållningssättet och lägger vi till detta tillsammans med implementeringen av en dator per elev så utkristalliseras Magnarps skolas utvecklingsområde väldigt tydligt.

Detta kan ses som flera utvecklingsområden men som sagts tidigare finns behovet av både det formativa och entreprenöriella förhållningssättet och det går in i själva en dator per elev satsningen och är alltså ett och utvecklingsområde bestående av tre ben som där det är av yttersta vikt att alla benen verkligen behandlas och implementeras på ett fullgott sätt för att förhindra att måluppfyllelsen inte minskar samt att utvecklingen av lärandet fortlöper.

Hattie (2009) stöder tesen om att det handlar om pedagogiken och inte tekniken när man skall gå över till en digital skola genom en dator per elev. I metastudien framgår det tydligt att det inte hjälper att fylla klassrummet med digitala verktyg om inte pedagogerna vet hur man ska använda dem i klassrummen.

Strategier

Den första av många strategier för att undvika en minskad måluppfyllelse samt att nå en fortsatt utveckling av lärandet var att strukturera upp organisationen enligt Scherps teorier. Organisationen består av två ben, en arbetsorgansation där saker som till exempel schema, tjänstefördelning, brandskydd, arbetsmiljö, ekonomi mm behandlas. I denna organisation behandlas således saker och ämnen som har blivit befästa och självklara. Det andra benet är utvecklingsorganisationen där utvecklingsfrågor såsom exempelvis pedagogiken, didaktiken, den senaste forskningen, synen på lärandet och den lärande organisationen behandlas. Här lyfts och bearbetas således saker och ämnen som är mitt inne i sin egen och andra ämnens processer. När sedan processerna i utvecklingsorganisationen blivit så pass etablerade och befästa trillar de över till arbetsorganisationen. Scherp menar också att rektors pedagogiska ledarskap är allt denne gör hela tiden från minsta snabb möte i korridoren och verksamhetsbesök till pedagogiska samtal med kollegiet och tjänstefördelning. Det gäller att ha en väloljad organisation kring sig som rektor, som enligt styrdokumenten styr över sin inre organisation, och den största framgångsfaktorn för rektor är att verkligen våga delegera. Med detta system så gynnas även det kollaborativa lärandet och det rimmar mer än väl med både det formativa som det entreprenöriella förhållningssättet. En styrgrupp per organisation bildades senhösten 2011 för att verkligen på ett systematiskt sätt kunna ta sig an och garantera att lärspridandet fortlöper som det skall under denna implementeringsprocess av det formativa och entreprenöriella förhållningssättet inkluderat med en dator per elev satsningen. Till de två styrgrupperna handplockades pedagoger och expeditionspersonal som hade legitimitet i kollegiet samtidigt som de alla brinner för utveckling vilket är en nog så viktigt aspekt i sammanhanget. Alla styrgruppsmedlemmar som är pedagoger i de två styrgrupperna skickas eller har skickats på teacherleader utbildning arrangerat av Göteborgs universitet vilande på Blossings forskning. Mycket av utbildningen baseras på aktionsforskning i sin egen verksamhet vilket gynnar utvecklingen på den lokala enheten. Det första som gjordes med styrgruppen för utvecklingsorganisation som har en representant från respektive arbetslag var att åka och lyssna till Docent Lundahl från Stockolms Universitet, föreläsning, Bedömning för Lärande, i Halmstad i början av december 2011 för att ge gruppen en inblick i hur man arbetar i den formativa skolvärlden. Här under denna heldag så sattes de första fröna och det första stegen togs mot det mål och den vision vi har på Magnarps skola, nämligen att ha ett formativt och entreprenöriellt förhållningssätt etablerat hos all personal i samband med när tekniken i form av en dator per elev sjösätts under hösten 2012.

Efter att läst av och samtalat med styrgruppen för utvecklingsorganisationen så bestämde rektor att knyta Lundahl till sig genom ett föreläsningsbatteri och handpåläggning på all personal på Magnarps skola. Det hela mynnade ut i att Lundahl, som idag är en av skolsveriges mest eftertraktade föreläsare med tanke på avsaknaden av det formativa förhållningssättet i allmänhet och bedömning för lärande i synnerhet, kommer till Magnarps skola minst fyra gånger under de närmaste tolv månaderna.

Vad gällande hur Magnarps skola skall ta sig an det entreprenöriella förhållningssättet som skolan verkligen har organisatoriska förutsättningar för är det som så att Ängelholms kommun har gått med i SKLs EU finansierade satsning som går under arbetsnamnet Entris 2.0 I grund och botten fanns det inte plats för mer än en tredjedel av respektive enhets personal men då många av de andra enheterna i kommunen inte använde sig av sina platser samtidigt som det var ett enormt sug från pedagogerna på Magnarps skola kring det så fick hela kollegiet på Magnarps skola gå denna utbildning som sträcker sig över fyra lärtillfällen under våren 2012. Denna utbildning går man tillsammans med hela sitt arbetslag för att fördjupa kunskaperna och det ger även en möjlighet att hela tiden processa tankar och funderingar med varandra då alla har hört samma saker samtidigt. Ytterligare en kollaborativ lärprocess som är ett ledord i det strategiska tänkande i denna implementeringsprocess.

För att överhuvudtaget ha någon chans att möta de tekniska krav som ställs på pedagogerna i en digitaliserad skolmiljö som en dator per elev innebär så är alla pedagoger inne i slutfasen av sin PIM process. Magnarps skolas lokala mål i denna process är att alla pedagoger senast vecka v 9 2012 minst har nått nivå 3 i PIM. Detta är definitivt ingen garanti för att alla pedagoger är fullt tillfreds med den digitala tekniken men det är ändock en viss start i denna process emot fullgod digital kompetens som kan vara och bland en del uppfattas som mycket svår om inte just den svåraste aspekten att få rätt på bland personalgruppen. Till saken hör också att nivå 3 i PIM är väldigt grundläggande och skall man verkligen nå fram till det omdefinierade lärandet som är målet så motsvarar detta i PIM termer åtminston nivå 4 och 5.

När det politiska beslutet blev taget under hösten 2011 beslutade rektor sig för att all personal på Magnarps skola skall kunna se sig själv i spegeln när väl de digitala verktygen kommer ut på enheten ht-12 och kunna säga till sig själv; vi har verkligen gjort vad vi kunnat för att ligga i fas med digitaliseringen och ska undvika att måluppfyllelsen och utvecklingen av lärandet minskar, tvärtom skall vi ligga så långt fram att det omdefinierade lärandet i en formativ och entreprenöriell digitallärmiljö skall kunna användas direkt. Med detta som en tydlig målbild för hela organisation använde rektor stora delar av resterande del av hösten 2011 till att förkovra sig i så mycket som möjligt vad gällande implementering av en dator per elev. Rektor åkte runt på en mängd olika föreläsningar, inspirationsträffar samt började använda sig av sociala medier såsom exempelvis Twitter för att förkovra sig i det hela och för att både försöka undvika fallgropar samt att kopiera eller för den delen lära sig av framgångsexempel. Föreläsningarna och inspirationsträffarna gav massor med nya tankar och ideer och det kollaborativa lärandet på framförallt microbloggen Twitter har varit och är otroligt lärorikt. Twitter används också i processen med att dela med sig till all personal på Magnarps skola med mycket gott resultat. Personalen ser det, precis som många andra, som ett utvidgat kollegie där det kollaborativa lärandet sprudlar och man delar med sig av allt från tips, föreläsningsanteckningar och erfarenheter till planeringar och tolkningar, alltså jantelagen är som bortblåst och sharing is caring är ett av ledorden vilket är strålande för personalen att förstå när man går in i projektet en dator per elev. Att dela med sig är det mycket det handlar om i den digitala världen och därför måste man nå det omdefinierade lärandet för att utvecklingen inte skall avstanna i kunskapsinhämtandet och lärandet. Vad är då det omdefinerande lärandet kan man kanske undra? Det är den högsta nivå enligt Doktor Puenteduras från Maines universitet, som rektor varit och lyssnat på vid två tillfällen i december och januari som ett led i den tydliga strategin, SAMR modell som består av fyra nivåer. Den lägsta nivån innebär att man endast ställer ut de digitala verktygen och fortsätter som om inget hade hänt. Datorerna blir som dyra skrivmaskiner och lärandet utvecklas inte överhuvudtaget utan går snarare bakåt visar Puenteduras studier. Den två högsta nivåerna i SAMR modellen och där man vill att allt lärande skall befinna sig går under rubriken transformativt lärande. Det omdefinerade lärandet är det högsta och bästa enligt SAMR modellen och det innebär att där används de digitala verktygen till att göra sådant som man absolut inte kunde göra innan med enbart papper och penna samt att man exempelvis skriver blogg, wikis, filmar, använder sig av sociala medier och skype i den allt mer globaliserade världen och använder exempelvis google earth för att besöka platser, och delar med sig mm,mm vilket gör att man hela tiden får ständig feedback, allt i Lundahls Bedömning för lärandes anda samtidigt som det krävs ett entreprenöriellt förhållningssätt i användandet av digitala verktyg. Återigen en sammankoppling av de tre benen i detta skolutvecklingsprojekt. Puenteduras har också upprättat en modell som går under benämningen TPAK och som visar att digitala verktyg, pedagogerna samt synen på lärandet hör ihop.

Ytterligare en strategi är att rektor tillsammans med styrgruppen för utvecklingsorganisationen har satt rejäl fokus på det samlade utvecklingsområdet och håller fast vi detsamma. Vårterminen 2012 inleddes med en kick off för all personal där delar av styrgruppen och tillika medlemar i den efter omständigheterna kraftigt bemannade IKT gruppen tillsammans med rektor satte in all personal i visionen, vilka strategier som kommer till att användas, SAMR och TPAK samt bland annat the flipped classroom. I samma vecka åkte styrgruppen för utvecklingsorganisationen på världens största IKT mässa i London för att förkovra sig och hämta ännu mer inspiration. Styrgruppsmedlemmarna fungerar som och har som uppdrag att agera som lärspridare av all nyvunnen kunskap och det fick de verkligen på London resan där de bland annat lyssnade på Puentedura och annat mycket kunnigt folk ifrån branschen. Veckan därpå besökte inspiratören och livsnjutaren Micke Gunnarsson Magnarps skola för att inspirera både elever och personal i processen vilket han verkligen lyckades med. Micke kommer att besöka Magnarps skola ytterligare en gång under senvåren 2012 då han även kommer till att prata inför vårdnadshavare. I slutet av februari kommer Lundahl för första gången av fyra till Magnarps skola samt Entris 2.0 fortlöper under våren. Till detta så är varje måndagseftermiddag på konferenstid tillägnad en pusselbit i processen och det är gjort och görs tydliga sammanhangsmarkeringar vad gällande dessa träffar samtidigt som det även är krav på någon form av leverans från de olika lagen, exempelvis minnesanteckningar eller för den delen reflektioner. Ett exempel kan tas från en måndagsträff under februari där det hela inleddes med att skriva på digitala post it lappar i programmet corkboard istället för på det mer konventionella sättet. På slutet skulle respektive medarbetare under 30 sekunder filma sig själv och sin reflektion om hur mötet varit och så med valfritt digitalt verktyg för att sedan lägga ut filmen i ett särskilt rum på lärplattformen Fronter. Kanske inte så mycket att orda om kan man tycka men vilken genomslagskraft dessa två enkla saker hade på personalen. Alltså ytterligare en strategi för att få alla med på tåget och påvisa att alla kan om de vill. Under onsdagarna kan man som personal välja att avstå från den obligatoriska friskvården på betald arbetstid som finns på Magnarps skola för att fördjupa sina kunskaper i den digitala världen centralt inne på IT resursen Rikt i Ängelholm. Här finns allt från Smartboardskurser till hjälp med PIM och office kurser. I Ängelholm skall man också under våren 2012 centralt anordna ett så kallat teach meet som går ut på att pedagoger under speciella former träffas och delar med sig av sina digitala erfarenheter, antingen genom att tala i talarstolen eller i minglet. Under senvåren kommer Ängelholms kommun centralt även arrangera inspirationsföreläsningar med bland annat konkreta pedagogiska tips och idéer.

Styrgruppen för utvecklingsorganisationen kommer även under våren 2012 att åka till Uppsala för att förkovra sig på mässan Framtidens läromedel som ytterligare ett steg i denna process. Någon eller några i gruppen kommer även att åka till Stockholm på teknik och pedagogik mässan SETT som är en nyinrättad skandinavisk variant på den stora BETT mässan. Under februari har förövrigt hela Magnarps skolas lågstadie personal varit på studiebesök i Ystad för att lära sig och inspireras av skolorna där som ligger mycket långt fram i att skriva sig till läsning efter Arne Tragetons metoder.

Analys och slutsatser

Skolutvecklingsprojektet har som sagt redan startat och kommer till att pågå under de kommande tre läsåren. De strategier som nämnts är de som redan är insatta eller planerade men det är viktigt att påpeka att det inte tar slut där utan det systematiska utvecklingsarbetet kommer till att fortsätta under dessa tre läsår i ungefär samma form och intensitet. Hur det hela kommer till att se ut i detalj är inte klart då man aldrig riktigt vet hur det hela kommer till att tas emot och hur utvecklingen fortlöper utan det är här styrgruppen för utvecklingsorganisationen kommer in och är av yttersta vikt. Att hela tiden under processen läsa av personalen genom öppna och tydliga dialoger i de pedagogiska samtalen samtidigt som man som rektor kan göra omtag i processen om situationen så kräver. Under varje temin har rektor även personliga samtal som kan ses som individuella temperaturtagningar i processen samt coachande samtal. Det hela är som i många likartade processer en fråga om att visa uthållighet, tydlighet och engagemang i sitt ledarskap.

Nyckeln i denna skolutvecklingsprocess är att få med sig de pedagoger som kanske inte initialt direkt brinner för denna nydaning vad gällande digitaliseringen men då processen även innehåller både ett förbättrat formativt och entreprenöriellt förhållningssätt, vilka är starkt rekommenderade i den senaste forskningen samtidigt som de båda lyfts i styrdokumenten, gör att all personal måste ta sig till sig denna förbättringsprocess på ett mer officiellt sätt om man säger så. Höög & Johansson (2010) styrker detta resonemang.

Detta är och kommer fortsatt till att vara ett fantastiskt inspirerande skolutvecklingsprojekt som alla kommer till att ha otroligt mycket nytta av, framförallt eleverna som äntligen kan få den undervisning som de alla är berättigade till. För att den digitaliserade, formativa och entreprenöriella utbildningen verkligen skall vara till elevernas nytta så gäller det som sagt att all personal verkligen fortbildas på alla sätt och vis och tar till sig det hela, annars finns det en enorm risk, vilket är evidensbaserat från de kommuner som gett sig in i en dator per elev sedan tidigare, att måluppfyllelsen och utvecklingen av lärandet minskar och det får inte ske.

Slutligen är det som så att det är alltid pedagogens yrkesskicklighet som har störst betydelse för den enskilda eleven och med rätt och bra fortbildning för pedagogerna påbörjad i god tid innan de digitala verktygen sätts ut så kommer det eleverna till nytta i en digitaliserad, formativ och entreprenöriell skola, alltså resan mot den omdefinierade skolan!

Referenslista

Bebell, D (2005). Technology promoting student excellence: An investigation of the first year of 1:1 computing in New Hampshire middle schools.

Bebell, D. & Kay, R (2010). One to One Computing: A Summary of the Quantitative Results from Berkshire Wireless Learning Initiative Journal of Technology, Learning and Assessment

Hattie, J. (2009). Visible Learning. London: Routledge.

Hoy, W. K & Miskel, C. G (2007). Educational administration: Theory, Research and Pratice. London: McGraw-Hill Higher Education.

Höög, J. & Johansson, O. (2010). Struktur, Kultur, Ledarskap: förutsättningar för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, P. & Löwstedt, J. (2011). Strategier och förändringsmyter. Ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur.

Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Rektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer. Stockholm: Skolverket.

Skolverkets lägesbedömning 2011 del 2. Stockholm: Skolverket.

Utbildningsdepartementet. (2010) Skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Advertisements
  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: